Här i området kring Lunda och Skesta ligger ett av Stockholms stads största gravfält från yngre järnåldern. Med över 140 gravar berättar platsen om liv och ritualer för över tusen år sedan.
Gravfältet vid Lunda och Skesta består av cirka 145 synliga gravar från perioden 550–1050 e.Kr., alltså yngre järnåldern.
Under den här tiden placerade man ofta sina gravfält i närheten av gårdarna och byarna där man bodde. Därför kallas de för gårdsgravfält.
Här vid Lunda och Skesta ligger gravarna på en rygg av moränjord och syns som små upphöjda kullar i landskapet, täckta av torv.
Gravfältet vid Lunda och Skesta är unikt, eftersom det innehåller många typer av gravar i olika former. Bland högar och stensättningar hittar du också de ovanliga skeppssättningarna och de symboliskt betydelsefulla treuddarna.
På den här platsen finns också rester av husgrunder.
Under yngre järnåldern var det vanligt att de döda brändes på ett bål, på samma plats där graven sedan byggdes. I gravarna finns ofta gravgåvor som brända ben från tamdjur, och personliga föremål som glaspärlor, kammar, spännen, hängen, keramik och redskap.
När Sverige kristnades övergick man gradvis till att begrava de döda vid kyrkor, istället för på gårdsgravfält som här vid Lunda och Skesta.
Det äldsta omnämnandet av Lunda och Skesta är från 1441. Då utfärdade riddaren Gottskalk Bengtsson ett köpebrev till Helgeandshuset i Stockholm för jord i Lunda och Skesta. Det här gravfältet tros ha tillhört föregångare till Lunda eller Skesta byar.
I gravfältets västra del löper en gammal hålväg, som på en karta från 1810 kallas för ”Lunda byväg”. En hålväg är en gammal väg där fötter och hjul över tid har grävt djupa spår i marken under alla år av användning. Den hjälper oss att få en inblick i hur människor rörde sig genom landskapet för länge sedan.
Mellan Lunda och Skesta stod tidigare en runsten (U 79) som idag finns vid Hässelby slott, dit den flyttades på 1860-talet. Runstenar placerades ofta vid ägogränser, vägar och broar. En teori är att stenen har tillhört en föregångare till Lunda gård. Stenen skapades av runristaren Ärnfast, och nämner tre generationer av människor som levde här vid övergången mellan vikingatid och medeltid. Så här lyder texten på stenen:
Gy och Sven de reste stenen efter Bärsa, sin gode fader. Ärnfast högg stenen efter Bärsa, Vigärds make, Torgärds gode son
Ärnfast har även ristat tre andra runstenar i Stockholm: två på Färingsö (U 41 och U 43) och en i Solna (U 123).
Klicka på en bild för att förstora (nytt fönster)
På den här platsen låg Skesta by fram till mitten av 1800-talet. Det finns fortfarande rester av flera husgrunder här och även rester av gårdens trädgård, såsom krusbär, nypon och slånbuskar.
Resterna av byggnaderna som en gång stod här består av
På bytomten finns också en gravhög med ett rest träkors på toppen. Den kallas S:t Hollingers hög.
Det stora träkorset på S:t Hollingers hög syns både på en storskifteskarta över Kälvesta från 1761 och på ägomätningen av Lunda och Skesta byar från 1810.
Storskifteskartan över Kälvesta visar att det enbart fanns en gård i Skesta år 1761. På ägomätningen av Lunda och Skesta byar från 1810 syns däremot två uthus strax nedanför Skesta, som då bestod av två boningshus. I beskrivningen står det också att byn hade flera små kålgårdar.
Du hittar gravfältet i Spånga, mellan Solhem och Lunda industriområde, söder om Fagerstagatan och norr om Lundagårdsvägen.
Koordinater: 59.387169, 17.875324
Buss: Närmaste busshållsplatser är Fagerstagatan, Älvkvarnsvägen eller Finspångsgatan
Tunnelbana: Närmaste tunnelbanestation är Hjulsta.
Vill du fördjupa dig mer i gravfältet och de gamla byarna Lunda och Skesta? Här hittar du historiska dokument att titta närmare på:
Träsnitt i Monumenta Sveo-Gothica hactenus exsculpta (1627) av runstenen som tidigare stod mellan Skesta och Lunda
Karta över gravfältet av E. Bellander 1933, från Digitala stadsmuseet
Ägomätning Spånga socken Lunda nr 1–3, frälsehemmanen Lunda och Skesta. Lantmäteristyrelsens arkiv år 1810. Kartan är delvis baserad på en avritning av 1703 års karta
Om Bytomt/gårdstomt L2014:8180 Spånga 43:1, Fornsök, Riksantikvarieämbetets webbplats
Om Skesta by, Stockholmskällans webbplats
Karta över ägomätning i Lunda 1810, Spånga socken Lunda nr 1–3, Lantmäteriets webbplats
Karta från 1812 över Skesta, Lantmäterimyndigheternas arkiv, Lantmäteriets webbplats
Om järnåldern, Stockholms läns museums webbplats
Uppdaterad
