Kulle med stenhäll och gräs. Bredvid finns träd och en röd byggnad. — Foto: Alexander Assal

Hällristningarna vid Akalla by

På en häll och en sten här i Akalla by finns ristningar med små gropar, så kallade skålgropar, som någon har knackat in någon gång för länge sedan.

Det har funnits ristningar på tre platser här i området, på två stenar och en häll, men den ena stenen togs till Historiska museet på 1950-talet.

På hällen finns fem gropar i varierande storlek varav en av urholkningarna är ovala.

På stenen finns en ristning med 28 skålgropar. Två av skålgroparna är sammanbundna med en 2 cm lång ränna. Det är osäkert var stenen finns men troligtvis någonstans på norra gravfältet.

Om hällristningarna vid Akalla by

Här finns hällristningar med flera skålgropar och ovala fördjupningar.

Typ av fornlämning: Hällristningar
Tid: Bronsåldern och äldre järnålder (cirka 4 000 till 1 500 år sedan)
Här finns: Två hällristningar med skålgropar

Hällristning med fem stycken skålgropar som är 5–8 cm i diameter och 0,5–2 cm djupa och en oval fördjupning, 12x10 cm och 5 cm djup.
Hällristning med 28 stycken runda skålgropar som är 3–8 cm i diameter och 0,5–3 cm djupa, varav två är sammanbundna med en två cm lång, ristad ränna.

Fornlämningsnummer i Fornsök: L2013:1444 Spånga 416:1 (häll med fem skålgropar), L2014:8249 Spånga 83:3 (sten med 28 skålgropar)

Bilder

Klicka på en bild för att förstora (nytt fönster)

Stenhäll med mossa. I bakgrunden syns gångväg, staket och två mindre hus. — Foto: Alexander Assal

Stenhäll med mossa. I bakgrunden syns en röd träbyggnad. — Foto: Alexander Assal

Skålgropar

Skålgropar är små gropar i berget som knackades in under bronsåldern för 4 000 till 2 500 år sedan och under äldre järnålder, för 2 500 till 1 500 år sedan.

Skålgropar är den vanligaste formen av hällristningar i Sverige. Ofta finns de på hällar tillsammans med andra ristningar av

skepp
fotsulor
symboler
människor
olika sorters djur.

De kan även påträffas på lösa stenblock.

Fruktbarhetskult

Skålgropar brukar förknippas med fruktbarhetskult och det finns många teorier om hur de har använts under historien.

Fruktbarhetskult verkar ha varit en central del av tillvaron på bronsåldern. Många hällristningar från den här tiden visar motiv av såväl samlag som brukandet av djur och mark. Antagligen handlade ristningarna om att stärka och bevara fruktbarheten i såväl naturen som hos djur och människor. Sannolikt fanns även religiösa ritualer som man gjorde i samma syfte.

Älvkvarnar

Under 1800-talet och ända fram till mitten av 1900-talet kallades skålgropar även för älvkvarnar. Då trodde man att älvor malde sten eller lagade mat i groparna. Groparna användes för att lugna och offra till älvor och andra naturväsen. För att bota sjukdomar kunde följande ramsa läsas medan groparna smörjdes med fett: