Stenar i en hög omgivet av träd. Ett stort träd vid toppen av stenkullen.
Här ses de 30–40 cm stora stenarna tydligt och att röset har skadats genom att stenar har plockats bort från dess mitt. Foto: Alexander Assal

Röset på Flystaberget

På ett högt berg mellan Rullstensvägen och Berghällsvägen i Flysta finns en stor hög med stenar ‒ ett röse. Antagligen är det en grav från bronsåldern, men det kan också ha varit ett sjömärke som hjälpte dåtidens sjöfarare att navigera mellan öarna i området.

Röset är uppbyggt av stenar som är 30–40 cm stora. Ibland förekommer även stenar som är närmare 1 m stora. I mitten av röset finns ett stort skadat område efter att stenar har plockats bort och kastats ut.​

Det finns många olika typer av rösen. De kan

  • markera en grav eller en gräns
  • vara röjningsrösen, det vill säga en lämning efter att stenar rensats bort från till exempel en odlingsyta
  • vara ett röse som agerat som sjömärke, en så kallad kummel. 

Röset ligger på en plats där det är omöjligt att odla, vilket tyder på att det inte är ett gravröse. Gravröset kan ha använts som en kummel (sjömärke) och hjälpt dåtidens sjöfarare att hitta till närliggande öar.  

Kulle med stenar utspridda och tallar runt om.
Röse i närbild med en tall som växer i mitten. Foto: Alexander Assal

Om röset på Flystaberget

På Flystaberget finns en stor hög med stenar ‒ ett röse. 

  • Typ av fornlämning: Röse
  • Tid: Bronsåldern (cirka 3 700–2 500 år sedan)
  • Här finns: Ett röse uppbyggt av stenar som är 30–40 cm stora och ibland upp till 1 m stora. Röset är 12 m i diameter. I mitten av röset är stenar bortplockade i ett 4 diameter stort område. 
  • Fornlämningsnummer i Fornsök: L2014:7895, Spånga 4:1.

Andra samtida fornlämningar i dess närhet

Cirka 100 meter sydväst om berget låg tidigare gamla Flysta bytomt, L2013:1608 Spånga 367:1. Idag ligger bytomten inom ett villaområde. 

Rösen

Rösen som gravform kan dateras till bronsåldern, för ungefär 3 700–2 500 år sedan. De uppfördes oftast på den högsta punkten i området genom att stora mängder av sten placerades i en hög ovanpå en gravgömma. 

Under bronsåldern börjar människorna att tillverka redskap, vapen och guldglänsande smycken i brons. För att få tag i koppar och tenn bytte handelsresande från Norden pälsverk och bärnsten mot de dyrbara metallerna.

Med resorna introducerades nya religioner med nya gudar och gudinnor som krävde andra begravningssätt. Kostbara gravgåvor i stora rösen och högar blev vanligare. De många hällristningar som gjorde då av skepp, krigare och olika bronsvapen visar hur viktiga dessa var för bronsålderns människor.

Begravningar och gravskick

Under denna tid brändes en död människa oftast på bål. Gravbålet tändes i närheten av – eller till och med på – den plats där röset restes. På gravbålet brändes ibland även tamdjur såsom get, gris, ko, hönsfåglar och häst. Det är även vanligt att hitta ben från hundar och katter. 

Benresterna skrapades ihop och lades i en lerkruka. I de äldre järnåldersgravarna finns främst benfragment av skalltak och tänder.

Gravurnan placerades i en gravgömma. En gravgömma består oftast av fyra stenar som står runt krukan med en sten placerad ovanpå. Där ovanpå lades sten som bildade ett röse. Dessa stenhögar kan ha olika storlekar både i bredd och höjd. 

I de fall där röset innehåller en skelettgrav har den döda människan placerats i en stenkista som placerats runt den döde. Sten har sedan lagts ovanpå och ett röse har konstruerats. 

Gravar från yngsta bronsåldern till äldsta järnåldern, för ungefär 3 100–2 000 år sedan, kan vara svåra att skilja från varandra eftersom daterbara fynd oftast saknas. 

Fortsätt att utforska stensättningen

Här hittar du en länk att titta närmare på:

Om röse L2014:7895 Spånga 4:1 i Fornsök, Riksantikvarieämbetets webbplats

Hitta hit

Röset ligger på ett berg mellan Rullstensvägen och Berghällsvägen i Flysta.

Koordinater: 59.367398991167164, 17.90544009622995
Tunnelbana/buss:  Närmaste hållsplats är Flystaslingan eller Kopparbacken

Uppdaterad